31 augusti 2021
Jag började läsa boken på ett sätt:
Omslag, titel, första orden "Isblå hatiska ögon" fick mig att vänta en genrebok någonstans åt det romantiska hållet, kanske en crossover mot lågmäld thriller.
Sedan inträdde viss förvirring. Det är många namn, hopp i tid och ... oj ...
Vilken bok.
Det här är bra.
Det tar rätt många sidor innan insikten sjönk in, men sättet som författaren skriver på är ovanligt och mycket skickligt:
Det är en sorts expressionistisk litterär stil som jag aldrig vågar mig på själv, men som jag blir lika avundsjuk varje gång jag stöter på.
Författare hoppar obekymrat i tid, introducerar namn hit och dit och litar fullständigt på läsarens intelligens och kapacitet att hänga med.
Effekten är cool.
Händelserna är alltigenom vardagliga. Uppbrott, krävande jobb, taskiga ex, snälla syskon, hjälpsamma kollegor, kärlek, passion. Inget märkvärdigt - nästan alltigenom det som de flesta av oss stöter på genom livet. Men någonstans här uppstår magin. Gestaltningen kan först upplevas som nästan banal då personerna beskrivs så enkelt och rakt. I själva verket ligger gestaltningen i en dimension högre: Boken är skriven i första person och just så som en människa upplever livet.
På rak arm kommer jag på två författare jag vill jämföra med:
Vuxna människor av Marie Aubert för vardagligheten, att skapa nerv i ett vanligt liv.
Mitt namn är Lucy Barton av Elizabeth Strout också för vardaglighet och dessutom för den till synes lättsamma hanteringen av tidshopp och förtroende för läsaren.
Sedan hade jag önskat en striktare redaktör/korrektur: Ord som "lite" och "många" förekommer alldeles för ofta (i mitt tycke). Jag räknade vid något tillfälle sex stycken "lite" på tiotalet rader och sex "många", också på tio rader. Boken hade för mig lyft ytterligare men ett lite stramare språk.
Jag är tacksam för läsupplevelsen och ser mycket fram emot mer av denna debutant.
Läs den här boken - den kan vara början på något stort.
16 februari 2021
En gripande och spännande bok om en målmedveten och samtidigt sårbar kvinna som gör allt för sina nära och kära. En kvinna som vågar tro på sig själv och sin förmåga trots brustna relationer. Ser fram emot att läsa fortsättningen efter denna debutroman där jag vill veta mer om vad som händer karaktären Marie och se hur hon utvecklas som kvinna, mamma och lärare. Läs Brustna relationer-den berör.
Maries hemliga förälskelse sedan tonåren blir äntligen besvarad och allt tycks gå som på räls. Men kärleken kantas av svårigheter och innan hon vet ordet av står hon inför en sorglig separation. När Marie äntligen vågar älska igen dras hon in i en familjs intriger och hennes liv fylls av händelser så märkliga att de tycks vara tagna ur en saga.
Annica Jäverby har en fin berättarstil och gestaltar såväl karaktärer som känslor på ett väldigt bra och trovärdigt sätt. Man kan relatera till Marie och känner med henne när tillvaron rasar.
Brustna relationer är en berättelse om relationer, förälskelse och svek - och om att resan genom livet inte alltid är så ljuv som man först kan tro eller hoppas.
Ensamstående med två små, hårt arbetande lärare med ett ex som tror sig kunna komma och gå som han vill, hur ska det gå? Läs så får du se.